Hoppa till innehåll

Vad har tänder med hjärtat att göra?

  • 3 min läsning

Hjärtsjuka barn har en ökad risk för försämrad munhälsa med risk för karies redan i mjölktänderna . Orsaker kan vara ”önskekost”, mediciner samt att de har ett ökat energibehov och behöver äta oftare och energitätare än andra barn. – Vi vill uppmärksamma vikten av god munhälsa på barnhjärtkliniker, och få ett ökat samarbete mellan sjuk- och tandvården, säger Malin Bogeklint barnsjuksköterska, Barnhjärtteamet i Ljungby och Växjö.

Det är viktigt med en god munhälsa för hjärtsjuka barn. Barnsjuksköterskorna Hanna Lind och Malin Bogeklint arbetar på olika barn- och ungdomsmottagningar, i olika regioner, och kommer båda i kontakt med många hjärtsjuka patienter. De träffades under en fortbildningskurs i barnkardiolog vid Lunds Universitet och tillsammans med fyra andra gjorde de en litteraturstudie och tog fram en poster med syfte att öka förståelsen för god munhälsa i denna patientgrupp.

– Genom tydlig information vill vi som vårdpersonal locka fram frågor och nyfikenhet hos patienterna. Vi är inte experter på munvård, men har en arena där vi kan förklara varför munhälsan är viktig för barn med medfödda hjärtfel, säger Hanna Lind.

Föräldrar till barn med denna problematik har mycket att oroa sig för och tandvård är inte alltid överst på prioriteringslistan. Dessutom visar studier att barn och ungdomar med hjärtsjukdom drabbas av karies i större utsträckning än andra. Vissa läkemedel ökar risken för att få hål i tänderna och bakterier i munhålan kan komma ut i blodbanan och transporteras vidare till hjärtat. Försämrad oral motorik, framför allt i kombination med muntorrhet, ger längre sockertid i munhålan och därmed en ökad risk för kariesangrepp.

– Många barn med medfött hjärtfel behöver äta med täta intervall och energirikt för att gå upp i vikt. Småätandet gör att risken för karies ökar och behovet av att sköta sin munhälsa blir än viktigare. Här gäller det att sjuk- och tandvården ger samma information. Det kan ju vara så att vi uppmuntrar patienten att äta ofta och lite, medan tandvården rekommenderar att äta mer sällan. Här behöver man tillsammans få en djupare kunskap om hjärtsjuka barns utmaningar, säger Malin Bogeklint.

Mediciner, som exempelvis blodtrycksmediciner, vattendrivande mediciner och antibiotika, som de hjärtsjuka barnen ofta behöver, kan ha negativ inverkan på salivmängden. Muntorrhet minskar munhålans försvar mot bakterieangrepp och kan på så sätt orsaka karies. Antalet läkemedel ökar också muntorrhet.

Hjärtsjuka barn med klaffprotes, shunt eller conduit har en ökad risk att drabbas av bakteriell endokardit vid ingrepp i munhålan. Bakterier kan komma ut i blodbanan och få fäste. Infektioner i slemhinnor ökar också risken för att bakterierna går vidare till hjärtat.

– Studier visar att barnläkaren är främsta källan för att förstå sambandet med tandhälsa och hjärtsjukdomen, därför finns ett behov av information på barn- och ungdomsmottagningar, där hjärtsjuka barn finns, säger Hanna Lind.

När gruppen presenterade sitt arbete, som är en del av kursen barnkardiolog avancerad nivå, motsvarande 7.5 högskolepoäng, fick de ett väldigt positivt bemötande av både kurskamrater och lärare. Många hjärtteam har även hört av sig och vill ha information.

– Vi har fått presentera för hjärtsjuksköterskor på nationella regiondagar och ska snart presentera på Nordiska mötet i barnkardiologi. Nu ser vi ser fram emot att ännu fler kollegor kan använda vår poster som en del i arbetet med att informera om att även tandvården är en viktig del i uppföljningen av hjärtsjuka barn och ungdomar.

Text: Carina Lagerlöf

Dela artikeln