Jag läser och lyssnar . . Jag hör missmod och tveksamhet. Jag hör ”jag klarar mig på min lön, varför ska jag kämpa”. Jag hör, ”det där har det pratats om i många år och än har det inte blivit någon förändring”. Ja, varför ska vi vara med och kämpa för våra småsystrars ingångs lön?
Jag började förberedelserna . till årets yrkeskonferens med en LISTA. I år skulle ingenting glömmas hemma. Svärmors gigantiska resväska hämtades till makens stora förtret. ”HUR mycket saker skall du ha med dig för 48 timmar?”
Jag förklarade att väskan minsann inte är full, men allt är får plats. Skor, hårfön och eventuella saker man får med sig från Stockholm.
Vår klinik har ju öppet 365 dagar om året Dock inte 24/7!.
Så kom dagen . då riksstämman kom till Göteborg igen. Alltid så mysigt att se gamla kollegor och få lite nya uppslag, lite nya prover och en och annan färgglad penna. Döm om min förvåning när både jag och mina kollegor blev både snopna och besvikna. Man brukar ju bära hem en hel del påsar […]
Busschaufförer som har dispyter . om från vilken gate bussen ska gå från. Det innebär att bussen blir 4 min sen och överfull, då alla tror att den är deras buss, då bussarna går var 5 minut. De som satte sig på den andra bussen drog vinstlotten.
När man tittar på jobb . för tandsköterskor så är oftast ett eller flera ledorden Pigg och Glad. Jobbannonser för bilmekaniker har ofta enbart kunskapskraven specificerade, men även viss personlig beskrivning. Många ledord är självständighet, målinriktad, samarbetsvillig, serviceorienterad, flexibel, noggrann och ansvarstagande. Det är ledord som stämmer alldeles ypperligt in på en tandsköterska.
Jag började som tandsköterska . på en liten privat klinik för väldans länge sedan. I en ombyggd lägenhet där det hade det varit tandläkarpraktik i många år. Många av den äldre generationen patienter berättade då alla samma sak. De var rädda för att gå till tandläkaren. Allt från lätt obehagskänsla till nästintill panikångest. Alla berättade i stort sett samma historia om skoltandvården.
Dom är många, . de där underbara kollegorna som passerat genom ens liv. Men så är det några riktiga guldkorn, som etsat sig fast i hjärtat och själen. Det känns som man aldrig kommer bli sig lik när de försvunnit ur ens liv. Det är som en stor traumatisk skilsmässa när de går vidare till en ny arbetsplats med nya kollegor.
Tänk om man skulle . sätta ”ord” på en arbetsdag i Queen låtar. Klockan ringer, skönhetssömnen avbryts och ”The show must go on” stegras, precis som på film. Trafikkaos och morgonstress till jobbet och man hör tonerna till ”Under pressure”. Väl framme kollar man in tidboken och planerar och förbereder för dagens drabbningar…
På min klinik . så har vi en hel del jourverksamhet och vanlig tandvård. Biträddas således en hel del människor som vi kanske aldrig kommer se igen, jämfört med revisionspatienter. Ibland så möter man en människa som man bara klickar med direkt.
I oktober . var vi fem tandsköterskor från vår klinik som fick OK till att åka till Stockholm.
Så blev det full fart på pandemin igen. Vi var tveksamma om vi skulle komma i väg, men regelbundna kontakter med förbundet gjorde oss ändå förhoppningsfulla. En månad innan avfärd så ställdes tågresan hem in, och en vecka senare även tågresan dit. Efter lite trixande så hittade vi nya avgångar.
Jag har 1237 meter . till bussen på morgonen, om vi ska vara exakta. Vissa dagar känns den sträckan närmare milen, i djup kvicksand. Ibland tittar jag mig över axeln och kikar om någon styr mig med en spelkonsol, för det måste ju bara vara så att jag är med i ett tv-spel.