Tillbaka i vardagen – men huvudet är kvar på semester…

"Hörde ett reportage på radio om att våra unga idag lider av telefonskräck och inte kan svara i telefon när de inte känner igen numret. Jag kan nog hålla med om det."

Första dagen efter semestern .
Allt börjar precis som vanligt. Nyhetsmorgon gick som vanligt. Jag blev lite sen, som vanligt, då jag alltid tror att jag minsann hinner hänga en tvätt och förbereda en ny.

Bussen går från fel gate som vanligt . Dvs alla väntar vid gate tre och chauffören som ställt sig på fel gate upplyser oss om att bussen ska gå från gate två.

Väl på jobbet så hade jag glömt mitt lösenord, precis som vanligt varje augusti. Och mitt nya tillfälliga lösen blev samma som vanligt med året som slutsiffra. Jag tänkte ju ändå till innan jag gick på semester. Lösenordet skrevs ner på en lapp, jag minns dock inte vart den är. Annorlunda för i år var att jag nog skrev in ett nytt lösenord och snubblade på tangentbordet. För på eftermiddagen kunde jag inte logga in alls. 17.34 minuter i kö till IT för att få nytt lösenord. Min kära tandläkare frågade om jag inte fick löst det på förmiddagen, jag mumlade något om teknikstrul.

Jag hade lite svårt att hålla tiden, huvudet var liksom fortfarande på semester och socialiserade sig med kollegorna. Hörde sig för om sommaren varit bra och allt det där man brukar förhöra sig om. Så min kära tandläkare fick hämta mig. Jag försökte blidka honom med att han var väldans snabb. Jag såg i hans blick att jag minsann var väldans långsam. Två muggar med vatten lyckades jag välta ut. På fyra minuter. Det är ju ändå bra jobbat när man redan låg lite efter i tidsschemat.

Trots detta är jag ändå förvånad hur bra jobbrutinerna sitter. Jag plockade fram allt som behövdes till både operation, trepanering och lagning utan att tänka. Så på det stora hela var det en bra start. Skönt att vara tillbaka i vardagen.

Hoppas ni haft en härlig sommar och är redo för höstens utmaningar.

Jezzica Ekstedt