I sin avhandling kartlade Kristina Edman parodontit och karies i en grupp om drygt 1 000 vuxna människor i Dalarna, i åldrarna 35 till 85 år. Motsvarande tvärsnittsstudier, i samma ålderskategori, har gjorts vart femte år sedan 1983.

– Under lång tid kunde vi se hur munhälsan förbättrades, säger hon. Men vad jag upptäckte var ett trendbrott: mellan 2008 och 2013, då vi gjorde sammanlagt sju studier, hade förekomsten av parodontit ökat kraftigt – ja till och med fördubblats!

Kristina, som berättar mer på Yrkeskonferensen, upptäckte också en markant ökning av tandsten på röntgenbilderna. Sambandet mellan rökning, tandsten och tandlossning är känt sedan länge.

– Vi vet att rökare löper ungefär tre gånger större risk att drabbas av parodontit. Men inget tydde på att rökningen i den här populationen hade ökat. Tvärtom: 1983, när studierna började, rökte 26 procent. 2013 rökte bara 10 procent.

En misstanke är att de ökande parodontitfallen hänger samman med långtidseffekter bland dem som tidigare rökt, men slutat. Men hon fann även andra tänkbara förklaringar till den dramatiska ökningen: brist på tandvårdspersonal, särskilt tandläkare, kan ha gjort att människor skjutit upp sina ordinarie tandvårdsbesök. En annan möjlig orsak är att den stora finanskrisen 2008 kan ha påverkat människors ekonomi. Att man, av den anledningen, avstått från tandvård.

Även när det gäller karies visade hennes studier ett trendbrott:

– Den långvariga förbättring vi sett har stannat av. Karies visar till och med en tendens att börja öka igen. Framförallt i den äldsta åldersgruppen.

En förklaring, som hon ser, är problem med muntorrhet i samband med att alltfler tar alltmer mediciner. Hon pekar även på socioekonomiska orsaker:

– Har du svag ekonomi, låg utbildning, äter mycket mediciner och inte går till tandvården regelbundet har du också mer karies. Jag fann även att så många som var tredje individ hade någon form av munhälsorelaterad påverkan på livskvaliteten.

Hon vill också uppmärksamma alla tandsköterskor på en annan hotfull trend: bruket av e-cigaretter, en ny produkt, och vattenpipa, ett urgammalt orientaliskt sätt att röka som ökat kraftigt i Europa och Sverige på senare år.

– Enkäter bland gymnasister i årskurs 2 visar att hälften av dem har prövat på att röka vattenpipa, säger en bekymrad Kristina. Det är mycket oroande eftersom halten av kolmonoxid är mycket högre än i cigaretter. Man drar också i sig större mängder rök. Dessutom kan man sitta och puffa på den där pipan i timmar, då förstärks de negativa effekterna.

En förmildrande omständighet kan vara att de allra flesta inte röker vattenpipa särskilt ofta. Men tre procent uppgav att de gjorde det varje vecka. Var fjärde gymnasist hade också testat e-cigaretter.

– De framställs som ofarliga, men det är de inte, fastslår Kristina. Cellerna i tandköttet tar skada och även om rökning med e-cigaretter ännu är outforskat finns indikationer på att även det kan orsaka parodontit.