Tandvården är en kvinnlig bransch . Först kom Adam till lustgården, sen dök Eva upp via nåt revben, hon frestades av ormen att äta frukt från kunskapens träd och ja, resten kan ni. Eländes elände istället för paradiset som vi hade det så bra i. Den manliga tandläkaren är tandvårdens grund, det var med honom det började. Han lät sin lilla rara fru hålla ordning i behandlingsrummet, städa och diska, lite hushålls-sysslor.

Tandsköterskan kallas hon nu. För hon är hon och kommer nog alltid vara hon. Någon enstaka man är tandsköterska. Han blir snart koordinator och klinikchef.

Jag jobbade på en stor folktandvårdsklinik med runt 30 kvinnor och två män. Många gånger satt vi en grupp kvinnor och samtalade om livet och andra trevligheter i fikarummet. När så någon av de två männen kom in förändrades allt. Kvinnor börjar putsa sig, kasta med håret, puta med brösten, svanka med ryggen – se mig! Höga skrikande skratt – se mig! Ta mig! TA MIG!

Den försynta mannen tar istället lite kaffe med ett blygt leende i mungipan och lommar ut igen – han fikar hellre på behandlingsrummet. Det kostar på att underhålla brunstiga kvinnor och han behöver vila sig en stund. Det är tufft att vara tupp i hönsgården.

Till er som arbetar på en kvinnlig arbetsplats – var tacksamma. Det är skönt att arbeta med kvinnor. Vi har en förståelse för varandras liv. Vi vet hur det är att vara i en kvinnlig kropp. Alla krav och måsten, alla trevligheter, allt med familj och dieter och träning. Känn lugnet och tryggheten i den kvinnliga arbetsgemenskapen. Var snälla mot varann. Lyft varann. Livet är tillräckligt tufft. Låt kliniken vara en fristad från alla krav ute i samhället.

Till er som jobbar på en klinik med någon enstaka kille – tagga ned. Köttmarknaden är inte öppen under kliniktid. Slappna av, låt honom få vara ifred, låt honom vara med som en likvärdig arbetskamrat. Och kom ihåg – en kille är inte lösningen på klinikens alla problem.

Du som jobbar på en klinik med många killar – alla tiders, med balans och lugn i sinnet kan det vara toppen det med. Var tacksamma och bär varandras bördor. Var varandras med-arbetare, inte mot-arbetare. Det är det viktigaste av allt. Oavsett kön.