Det som verkar omöjligt . i Sverige är fullt möjligt i andra länder. Och inte nog med det: i ett land som Ungern kräver staten att alla tandsköterskor ska ha behörighetsbevis. Även i Norge och Danmark har tandsköterskorna en stark ställning – och betydligt högre lön!
Tandsköterskorna Mona, Caroline och Imola har jobbat i dessa länder och vet hur det är. Vi ställde tre frågor till dem, här är deras svar.
”När jag började jobba i Norge ökade jag lönen med nästan 50 procent”
– Min lön steg med 50 procent över en natt!
Det berättar den svenska tandsköterskan Mona Östebo som de senaste tre åren jobbat på privatklinik i Norge. Just nu är hon mammaledig och tillbaka i hemstaden Göteborg.
Vilka är största skillnaderna mellan att jobba som tandsköterska i Sverige och i Norge?
”Mycket liknar Sverige men vissa skillnader finns såklart.
Förhållandet till kollegorna har jag upplevt som jämställt och väldigt trevligt. Det enda negativa när det gäller relationerna till andra yrkeskategorier är att de norska tandhygienisterna har en stark ovilja att utföra en tandsköterskas arbetsuppgifter som sterilarbete och assistering.
Det är min personliga reflektion från den klinik jag arbetade på, jag vet inte hur det är i Norge generellt.
I övrigt upplevde jag ett väldigt fint samarbete inom alla yrkesgrupper: tandsköterskor, receptionister, tandläkare och tandhygienister. Receptionisterna tar hand om nästan allt vardagligt administrativt. Det gör att vi andra kan fokusera mer på det kliniska arbetet.
Vi jobbade i en teammodell, bestående av en tandläkare, en tandhygienist och en till två tandsköterskor. På min klinik arbetade vi delegerat vilket annars inte är så vanligt i Norge.
Under de år jag arbetat i Norge har mycket hänt inom hygien och smittskydd. Det odontologiske fakultetet i Bergen har tillsammans med smittskyddsexperter tagit fram ”Retningslinjer for smittevern”, en handbok i hygien för tandvårdskliniker – ett bra hjälpmedel.
I stort är det samma information som ges i Sverige. Med en stor skillnad: allt som har varit i kontakt med blod och saliv ska desinfekteras och sedan steriliseras i autoklav.
Och precis som i Sverige är det tandläkarna som är sämst på att skilja på rent/ orent, använda handskar på rätt sätt, munskydd, plockpincett osv.”
Hur ser det ut om du jämför lönenivåer, förmåner och arbetstider?
”Lönen är generellt högre i Norge. Samtidigt kostar mat och boende mer, speciellt i Osloregionen. Jag hade två års arbetserfarenhet när jag slutade som tandsköterska i Sverige 2013. När jag började i Norge ökade jag lönen med nästan 50 procent.
Den avtalsenliga ingångslönen är 27 775 norska kronor (cirka 28 300 svenska), men den stiger snabbt. Har man jobbat i tio år är lägstalönen drygt 33 000 norska kronor (drygt 33 600 svenska). Individuella tillägg är vanliga.
En stor skillnad är att en norsk arbetsvecka är 37,5 timmar. Med 30 minuters lunch innebär detta att man ”bara” är på arbetsplatsen i 8 timmar, vilket jag tycker är skönt.”
När det gäller utbildning och yrkets status: hur skiljer det sig?
”Den som är utbildad tandsköterska ska ansöka om auktorisation i Norge, vilket är en form av legitimation. Du har då ett större personligt ansvar i den vård du ger. Den som missköter sig kan förlora sin auktorisation.
De flesta auktoriserade tandsköterskor utbildar sig till ”tannhelsesekretær” på gymnasiet. Det finns också privat eftergymnasial utbildning.
I Norge finns även många ”tannlegeassistenter”, med lägre lön, som helt saknar utbildning men som jobbar som tandsköterskor. När jag började på min klinik blev jag överraskad över hur många sådana det fanns. Det innebär stora kunskapsvariationer inom samma yrkesgrupp, vilket kan göra samarbetet komplicerat och trögjobbat.”
”I Danmark sätter man värde på tandsköterskans kompetens”
1996 tog Caroline Oxelborn Sörensen från Ljungby sin examen. Men fick inget jobb, framtiden som tandsköterska såg mörk ut. Efter åtta månaders arbetslöshet flyttade hon till Danmark. Och fick jobb direkt.
– Där hade man, och har fortfarande, ett helt annat synsätt, säger hon.
Vilka är största skillnaderna mellan att jobba som tandsköterska i Sverige och i Danmark?
”Då, för 21 år sedan, var skillnaderna stora mellan Sverige och Danmark. På arbetsförmedlingen skrattade de nästan åt mig. ”Har du utbildat dig till tandsköterska? Det yrket kommer snart inte att finnas kvar!”, fick jag till svar. Man såg ned på vårt yrke, inställningen var att alla skulle bli tandhygienister. Ja, där stod man med lång näsa…
I det läget tog jag färjan över Kattegatt och hamnade i Århus på Jylland, där jag nästan omgående fick ett ettårigt vikariat. Det övergick i fast anställning och jag blev kvar i Danmark i sju år.
I Danmark sätter man värde på tandsköterskans kompetens. Och man är väldigt noga med yrkesrollerna, varje yrkesgrupp har bestämda uppgifter och man går inte över gränserna.
Tandsköterskan assisterar huvudsakligen på kliniken. Tandläkare får delegera arbetsuppgifter, men det är inte så vanligt.
En annan stor skillnad är att folktandvård inte finns i Danmark. Barn och ungdomar upp till 20 år går till ”skoletandlægen”, alltså kliniker på skolorna. Vuxna går till privattandläkare.”
Hur ser det ut om du jämför lönenivåer, förmåner och arbetstider?
”Minimilönen för en nybliven tandsköterska är 21 366 danska kronor (ca 27 500 svenska). Har man jobbat i fem år är den 22 216 danska kronor (ca 28 500 svenska). Nyligen tecknades ett avtal som höjer månadslönen med drygt 500 svenska kronor 2018 och lika mycket 2019. Därutöver har de flesta individuella tillägg. Arbetstiden för heltidsanställda är 37 tim/vecka.
Arbetsgivaren står för klinikkläder och tvättning. Kräver arbetsgivaren speciella arbetsskor ska de också stå för dessa.
Att jobba på skolorna är väldigt eftertraktat för då har man ungefär samma ledighet som skolpersonalen: sex veckors semester under sommarlovet och ledigt under övriga skollov.
Privatanställda tandsköterskor har fem veckors semester och ytterligare en vecka, kallad ”ferie fridagar”, som du inte får spara till året efter. Fridagarna kan t ex användas om man behöver ta ledigt av privata skäl. Blir du sjuk får du 100 procent lön från första sjukdagen. Blir ditt barn sjukt har du bara rätt att vara hemma barnets första sjukdag. Sedan får man ordna annan passning eller ta ut ”ferie fridagar”.
Vid graviditet har du rätt att gå hem fyra veckor innan förlossning. Efter förlossningen har du 18 veckor med full lön, därefter sjukpenningsatsen. Du kan vara hemma 64 veckor. Dessa dagar kan du dela med din partner.”
När det gäller utbildning och yrkets status: hur skiljer det sig?
”Grundutbildningen till tandsköterska i Danmark är tre år. Under hela utbildningen jobbar man på en klinik till elevlön, ca 18 000 svenska kronor/mån. Du måste ha en elevplats för att komma in på utbildningen. Kliniker annonserar om lediga elevplatser. Där är man sedan under större delen av utbildningstiden, på skolan går man några veckor per termin.
Precis som i Sverige har man rätt till utvecklingskurser som arbetsgivaren står för, beroende på klinikens behov. Man kan även läsa vidare och specialisera sig inom till exempel oral kirurgi.”
”Alla tandsköterskor i Ungern har skyddad yrkestitel”
– Alla tandsköterskor i Ungern har skyddad yrkestitel och utbildningen är jättebra! Men lönen är låg, tyvärr.
Det säger Imola Fellner, ungersk tandsköterska som sedan en tid tillbaka jobbar inom folktandvården i Sverige.
Vilka är största skillnaderna mellan att jobba som tandsköterska i Sverige och i Ungern?
”Det finns stora skillnader. Vård och omsorg är statlig i Ungern, vi har ett system som vi kan kalla ungerska folktandvården. Tandläkaren skriver ett avtal med staten och hyr mottagningen. Där jobbar i regel en tandläkare med en tandsköterska.
Patienter i den ungerska folktandvården betalar enbart för protetik. Varje behandling har en kod och poängvärde. Varje månad rapporteras poängsumman till staten som betalar tandläkaren utifrån den.
Det är tandläkarens ansvar att köpa in material, verktyg och maskiner och därför kan skillnaderna mellan mottagningarnas utrustning vara jättestor.
Nästan alla tandläkare har även en privatmottagning, då det är svårt att leva på den statliga ersättningen. I privattandvården betalar patienterna 100 procent.
Tandläkaren har ansvar för behandlingarna medan tandsköterskan ansvarar för steril, hygienregler, rapportering och patienttider.
Hygienrutinerna är som i Sverige. Men i Ungern kontrollerar staten en gång om året att varje klinik följer steril- och hygienreglerna ordentligt.
Patienterna i Ungern bokar visserligen tider, men många struntar i det och kommer samtidigt med patienter som har tid.
Förhållandet mellan tandsköterska och tandläkare är samma som här i Sverige. Det finns trevliga tandläkare, men elaka också…”
Hur ser det ut om du jämför lönenivåer, förmåner och arbetstider?
”I Ungern finns ingen rekommenderad lön, bara en reglerad minimilön på cirka
3 900 svenska kronor/månad. Skatten är cirka 35 procent.
I folktandvården får tandsköterskor ut 2 500–2 700 kronor/månad, inom privata sektorn 3 900–4 500 kronor.
Det finns inga löneförmåner inom ungersk folktandvård. Privatanställda får, i bästa fall, ersättning för måltider och resor.
När det gäller arbetstider och semester får tandsköterskan helt och hållet anpassa sig till tandläkaren. Hon tar sin semester när tandläkaren väljer att ta sin. Semesterdagarna i Ungern är färre än i Sverige.
Arbetstiden i folktandvården är 6–8 timmar per dag, inga raster. I den privata tandvården jobbar tandsköterskorna 8–10 timmar, ibland 12 timmar. Ofta till kl 21–22 på kvällen. Arbetspauser är sällsynta.”
När det gäller utbildning och yrkets status: hur skiljer det sig?
”Vi har en väldigt bra utbildning i Ungern. Grundutbildningen är på två år och innehåller även kirurgi- och ortodontilektioner. Vill man fördjupa sig i en specialitet finns möjlighet att praktisera inom käkkirurgi/ortodonti eller ta en extrakurs efter grundutbildningen.
Efter utbildningen registreras man för att få tillstånd att jobba som tandsköterska. Staten utfärdar ett kort, som visar att man har yrkesbehörighet.
Varje år måste man gå flera kurser, som har poängvärden mellan 2 och 10, för att uppdatera sina kunskaper. En tandsköterska måste samla ihop 30 kurspoäng per år, annars riskerar man förlora tillståndet.”
Björn Hultman