Hon är tandläkare och klinikchef på Folktandvården Olskroken i Göteborg, och ger exempel på situationer där missförstånd och konflikter kan uppstå i möten med patienter från andra länder och kulturer. En röd tråd är hennes övertygelse om att kunskap är nyckeln:

– Ett exempel på när kunskap underlättar mycket är om man vet att det hos troende muslimer finns olika syn på hur tandläkarbesök går att förena med fastan under ramadan. Och om man vet att vissa patienter kommer från länder där kranvattnet inte går att dricka, så kan man bättre förstå varför man väljer att ge sina barn läskedrycker, säger Katarina Reidal.

Hon utkom förra året med Kulturella skillnader i tandvården, en handbok för tandvårdspersonal, med fallstudier och checklistor. Medförfattare är Anna Melle, som är lärare, undersköterska och tolk och föreläser och skriver böcker om kulturmöten.

– I Tandvårdslagen står att vi ska ge tandvård på lika villkor och att patienterna ska känna sig trygga och respekterade. Det är oftast inte svårt när vi träffar människor med samma referensramar som vi själva. Det är när vi inte ser vem vi möter som det kan bli krockar, säger Katarina Reidal, som har arbetat inom tandvården i invandrartäta stadsdelar och länge varit engagerad i arbetet för ett likvärdigt bemötande – så det var lätt att tacka ja när Anna Melle föreslog att de skulle skriva boken.

Hon menar att tandsköterskor har en viktig roll i att göra mötet med patienterna så smidigt som möjligt.

– De fungerar ofta som ett ”kitt” mellan patient och tandläkare. Tandsköterskor har ofta bra blick för hur patienten mår, och koll på reaktioner under exempelvis ett ingrepp. Vi har ju också mycket kunnig personal från olika delar av världen, och det är en styrka och tillgång att de kan många språk och är insatta i olika traditioner.

En annan viktig uppgift för personalen, enligt Katarina Reidal, är att informera om regelverket, hur tidsbokningen fungerar och vilka principer svensk tandvård arbetar efter.

– Som patientens medbestämmande, som är grundläggande i all vård i Sverige. Men om man kommer från en kultur där tandläkare och läkare är auktoritära och bestämmer allt, då kan vårt sätt att arbeta kanske uppfattas som veligt eller slappt. Det är också lätt att glömma att vi som är födda här har förhandskunskaper som inte är självklara för alla. Som begreppet ”lördagsgodis”.

Katarina Reidal menar att det också är viktigt att förstå att det som är vardag för personalen kan uppfattas på ett annat sätt av någon som varit med om traumatiska händelser.

– För oss är den fällbara stolen, brickan och den starka lampan självklara. Men om man vet att många som kommit hit som flyktingar har utsatts för tortyr, så blir det lättare att förstå att den situationen också kan ge skrämmande associationer.

Ur ett patientperspektiv kan kulturkrockar i värsta fall leda till att man inte får den tandvård man behöver. För personalens del kan de bli ett arbetsmiljöproblem.

– De kan leda till frustration, stress, en känsla av otillräcklighet och konflikter som känns hotfulla. Därför är det så viktigt att prata om svåra situationer innan de uppstår. Om man exempelvis misstänker att en patient är utsatt för hedersförtryck så behöver teamet ha skaffat sig kunskap innan situationen uppstår så arbetsgruppen är trygg i hur vi på bästa sätt hjälper patienten vidare.

Fakta:

• Seminarium: God tandvård på lika villkor!
• Föredragshållare: Katarina Reidal, klinikchef på Folktandvården Olskroken i Göteborg
• När: 13.45, den 30 januari