Kraftigare ekonomiska muskler . och möjligheten till stordrift. Det är de främsta skälen till tandvårdskedjornas intåg på marknaden. Men än så länge har det inte blivit ett segertåg. Tillväxten går trögare än vad som förutspåddes 1999 när denna driftsform blev möjlig.
För drygt tjugo år sedan reformerades Tandvårdslagen . Det innebar bland annat att vårdgivare som inte själva är tandläkare fick bedriva tandvårdsverksamhet, och juridiska personer kunde bli anslutna till Försäkringskassan. Det gjorde det möjligt att skapa tandvårdskedjor där varje klinik inte drivs som ett eget bolag.
– Tillväxten av tandvårdskedjor följer en långsam kurva. Det förutspåddes att konsolideringen skulle gå fort, men det har den alltså inte gjort, säger Lars Olsson som är näringspolitisk chef på branschorganisationen Privattandläkarna.
Varför det gått så långsamt vill Lars Olsson inte spekulera i.
Kedjeföretagen inom tandvård omsätter cirka 10 procent av hela den privata marknaden, och därmed ungefär 5 procent av den totala tandvårdsmarknaden. Förutom att lagstiftningen har skapat själva grundförutsättningen beror framväxten av kedjorna, enligt Lars Olsson, på främst två faktorer:
- Ökade investeringar i teknik, både gjorda och kommande, gör att köpare av en klinik måste ha kapital, vilket tandvårdskedjorna ofta har.
- Kedjorna tror att det går att få stordriftsfördelar och bygger gärna hela vårdkedjan själva, erbjuder specialistvård och remitterar inom företaget. Detta är framför allt vanligt i storstadsområdena.
Kedjeföretagen har olika strategier för att växa. Några köper enbart upp befintliga kliniker och införlivar dem i kedjan, andra startar uteslutande helt nya kliniker medan en tredje kategori gör både och beroende på vad som passar bäst i det aktuella fallet.
Privattandläkarna organiserar både kedjorna, Praktikertjänst (som drivs i producentkooperativ form) och småföretag. Organisationen förordar inte någon driftsform framför någon annan.
– Vilken form ett företag drivs i säger inget om kvalitet. Det är patienternas val som kommer att visa vilka koncept som har bärighet i längden, säger Lars Olsson.
Fakta: De största tandvårdskedjorna i Sverige
Kedja – Omsättning 2018, miljoner kronor
Colosseum Smile – 738 mkr
Distriktstandvården – 287 mkr
Oral Care – 249 mkr
Aqua Dental – 300 mkr (2019)
Orasolv (inkl Happident) – 109 mkr
My Dentist – 71 mkr
Tandea – 50 mkr (exkl franchise, 2019)
Källa: UC