Cancer och stroke, demens och depression . Det är bara några av de vanligaste sjukdomarna som årligen drabbar svenskar och som är relaterade till missbruk av alkohol, narkotika eller beroendeframkallande läkemedel. Enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister dör omkring 2 000 personer årligen av alkoholrelaterade orsaker. När det kommer till narkotika ligger siffran på runt 900 personer årligen. Många av dem hade gått att undvika, menar Leena Haraké, kanslichef på KSAN, Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol- och narkotikafrågor.

– Det handlar om tidig uppmärksamhet, det besparar väldigt mycket lidande jämfört med om problemen får växa till sig. Därför vill vi mobilisera en naturlig kontaktyta för befolkningen där frågan om alkohol- och drogvanor kan lyftas, säger hon.

Tandvården som gemensam nämnare

KSAN är en paraplyorganisation som består av 39 olika medlemsorganisationer som i sin tur samlar omkring 320 000 kvinnor inom en lång rad med kvinnodominerade samhällssektorer, så som skola, vård och omsorg. En av medlemmarna är Svenska Tandsköterskeförbundet. Det var den vägen som idén uppstod om att utnyttja tandvården och tandsköterskorna i synnerhet för att försöka skapa nya metoder för att minska både antalet fall av missbruk och antalet missbruksrelaterade dödsfall.

– De flesta av oss går frivilligt till tandvården. Dessutom besöker man tandvården under hela livet, många får exempelvis sin första tandborste från tandvården. Det är ett naturligt sammanhang där man kan lyfta frågan om alkohol- och drogvanor, säger hon.

En tuff fråga att ställa

Men att prata alkohol och droger är känsligt för många människor. Att då ställa frågan som tandsköterska kan kännas jobbigt och onaturligt. Därför vill Leena Haraké att det ska arbetas fram en systematik i det på samma sätt som gjordes när det kommer till rökning och tobaksvanor.

– Tandvården är jätteduktiga på tobaksfrågan eftersom alla känner att det är motiverat att fråga. Tandsköterskorna har kunskapen om vad konsekvenserna blir för munhälsan. Men även alkoholkonsumtion skapar en risk för ett sämre slutresultat av tandvården, samt även en problematisk arbetssituation för tandsköterskorna och tandläkarna, säger hon.

Förutom att användning av alkohol och droger medför ökad risk för en lång rad med sjukdomar så kan det även direkt påverka olika typer av tandvårdsingrepp. Det kan handla om att patienten har en mycket högre tolerans för bedövning än andra, att blödningar i munnen inte tar slut efter exempelvis en urdragning och även att patienter kan reagera med aggressivitet på bedövningsmedel eftersom det kan skapa reaktioner med andra substanser.

– Det är konsekvenser av brukandet som direkt påverkar munhälsan och arbetssituationen för personalen inom tandvården. Det är därför det är så viktigt att fråga om det finns alkohol, droger eller andra läkemedel med i bilden och det är något som vi vill lära ut till tandsköterskorna, säger Leena Haraké.

KSAN har planerat för att anordna kurser i frågan runt om i landet, men pandemin har gjort att starten av det blivit framskjuten.

Systematik tvättar bort tabu

En av nycklarna till att få en fråga om alkohol och droger riktad till en patient att kännas mer naturlig att ställa den på ett systematiskt sätt. KSAN:s idé är att få med en fråga om alkohol- och drogvanor i de blanketter med anamnesuppgifter som Socialstyrelsen arbetat fram, en fråga som ligger på myndighetens bord just nu.

– Om det skulle finnas en kryssruta för alkohol där skulle det bli lättare för en tandsköterska att komma över tröskeln att fråga om alkohol. Då frågar man alla patienter på samma sätt. Skulle någon ta illa vid sig är det enkelt att svara att alla får samma frågor samtidigt som det också handlar om en fråga om patientsäkerhet, säger hon.

Ska inte vara terapeut

Nästa fråga blir vad tandsköterskan ska göra i de fall där en patient faktiskt berättar eller uppenbart visar tecken på ett pågående missbruk. Leena Haraké poängterar att det viktiga är att tandvården inte blir någon form av terapeut som ska behöva dra lasset när det kommer till beroendefrågor.

– Vi ska inte måla in tandvården i en omöjlig uppgift, utan snarare en väldigt tacksam uppgift. Det handlar om att möta besökaren på ett bra sätt och även om att ha ett nätverk med kontakter så att man vet vem man ska hänvisa vidare till, säger hon.

Därför menar Leena Haraké att landets tandsköterskor behöver få gå någon av de många utbildningar som regelbundet hålls kring just förebyggande och tidig uppmärksamhet av missbruksproblem. Kärnan i det är att bygga upp ett nätverk.

– Tandsköterskor är jätteviktiga så de bör få samma utbildning som alla andra som arbetar inom kommunen eller landstinget där man regelbundet utbildar personal om alkoholens skadeverkningar. Det ger viktiga kontakter, säger hon.

Tandsköterskor är en positiv kraft

Leena Haraké poängterar att det just är tandsköterskorna som är centrala i arbetet eftersom det är de som oftast möter patienterna först. De har även vanan inne att bemöta allt från rädda och osäkra patienter till de mer pratglada och sociala.

– Tandsköterskorna utgör en positiv kraft, de är alltid glada och pigga. De kan sin sak, men kommer inte med några pekpinnar eller misstänksamhet och det är precis det bemötandet som är så viktigt när det kommer till alkoholfrågan eller annat missbruk, säger hon.

Även om pandemin gjort att arbetet med att engagera tandsköterskor för olika typer av utbildningar i frågan stannat av, så tycker Leena Haraké att det finns ett stort intresse bland många.

– Intresset för detta har varit jättestort och jag tycker att det har tagits emot väldigt positivt hos många som jag mött. Bland annat berättade jag om det under inspirationsdagarna för två år sedan, säger hon.

Gotland och Göteborg är två regioner som står på tur för KSAN när det gäller att dra igång utbildningar för tandsköterskor inom området.

– Det känns jätteviktigt att detta kan komma igång för det här är en insats som kan rädda livet på människor. När jag föreläser brukar jag säga att laga en tand kan vara att rädda ett liv och så är det verkligen, säger Leena Haraké.