Uppdämt vårdbehov efter pandemin

För patienter med lindriga symtom som kan föregå potentiellt allvarliga tillstånd, som stroke och hjärtinfarkt, kan en väntan att uppsöka vård leda till allvarliga effekter eller funktionsnedsättningar.

Socialstyrelsen . har genomfört en utvärdering för att bidra till kunskap om eventuella uppdämda vårdbehov inom hälso- och sjukvården och tandvården som uppstått som en konsekvens av covid-19-pandemin. Slutsatsen är att det finns ett uppdämt vårdbehov inom flera områden.

Covid-19-pandemin har inneburit att ett stort antal insatser som rekommenderas i de nationella riktlinjerna har minskat i Sverige. Bilden varierar dock mellan olika vårdområden. Vissa områden har inte påverkats alls vad gäller vårdvolym. Analysen visar dock på att det finns ett uppdämt vårdbehov inom flera områden.

Akuta tillstånd har oftast prioriterats och vården har getts i tid och enligt gällande riktlinjer. För insatserna nya besök och uppföljningsbesök är bilden delvis en annan. I vissa områden vad gäller kroniska sjukdomar har nya besök prioriterats över uppföljningsbesök. Den typ av insatser där påverkan har varit störst är regelbundna uppföljningar. Detta ligger i linje med de rekommendationer om prioriteringar som gällt under pandemin.

När vården återgår till normalläge är det inte alltid som ett uppskjutet besök för en patient med en välbehandlad kronisk sjukdom behöver tas igen. Det kan dock resultera i flera oplanerade kontakter eller eventuella effekter på längre sikt för individer med kroniska sjukdomar eller besvär. För patienter med lindriga symtom som kan föregå potentiellt allvarliga tillstånd, som stroke och hjärtinfarkt, kan en väntan att uppsöka vård leda till allvarliga effekter, funktionsnedsättningar eller död. Det kan även finnas ett samband mellan fördröjning av diagnos och försämrad livskvalitet, hälsotillstånd och överlevnad.

Under covid-19-pandemin har färre personer besökt hälso- och sjukvården och tandvården. Det beror dels på att befolkningen i stort har följt samhällets rekommendationer och åtgärder för att undvika smitta, dels på att vården har behövt göra andra prioriteringar och därför ställt in ett stort antal behandlingar. Av de personer som berörs av de rekommenderade åtgärderna från de nationella riktlinjerna som analyserats visar resultaten omkring 200 000 färre kontakter med vården för de tillstånd som riktlinjerna anger 2020 jämfört med 2019 då det var 2 677 000 kontakter med vården. För tandvården visar resultatet att antalet basundersökningar har minskat från 4 136 000 till 3 405 000 under covid-19-pandemin. Folk- och privattandvården samt specialisttandvården anger att ett uppdämt vårdbehov föreligger, och då främst bland personer 70 år och äldre och i riskgrupper.

Mer information om utvärderingen finns på Socialstyrelsens webbplats, www.socialstyrelsen.se