Svaren är från partierna och inte från någon specifik politiker som avsändare, exempelvis socialpolitisk talesperson eller partiledare.
.

 

Vi har förståelse för behovet av en yrkesskyddad titel även för tandsköterskor. I dagsläget har vi dock inga förslag om detta. Frågan behöver i så fall först utredas i likhet med vad som gjordes för undersköterskeyrket.

 

Det är något som kan vara värt att se över om det kan bidra till att öka kvaliteten i vården utan att höja trösklarna in på arbetsmarknaden och försämra rekryteringsmöjligheterna.

 

Ja, det vore fullt rimligt att även tandsköterska blir en skyddad titel. Denna åtgärd ska dock genomföras på ett sätt som inte på ett orimligt sätt drabbar kompetent och erfaren personal eller på annat sätt försämrar förutsättningarna för verksamheterna.

 

Munhälsan har betydelse för hur vi människor mår allmänt och vår livskvalitet. Därför är det viktigt att alla människor kan erbjudas tandvård av hög kvalitet. Den vård som erbjuds ska vara patientsäker på samma sätt som hälso- och sjukvård i övrigt. Vi har idag inget konkret förslag vad gäller yrkesskyddad titel för tandsköterskor men är positiva till att utreda det vidare.

Idag råder brist på personal. Fler behöver därför utbilda sig till tandvårdsyrken. Vi vill att tandvården ska ingå i statens och regionernas satsningar för att utbilda mer vårdpersonal.

 

Vi är öppna för en yrkesskyddad titel för tandsköterskor och anser att det bör utredas för att hitta en nationell hållning.

 

Vi är öppna för att se till för- och nackdelar med att införa en skyddad yrksetitel för tandsköterskor.

 

Liberalerna ser positivt till att utreda om tandsköterska ska bli en skyddad yrkestitel med ett definierat kunskapsinnehåll. Om man inför en yrkestitel är det viktigt att underlätta för yrkeshögskolans (YH) utbildningar så att fler tandsköterskor som vill ska kunna specialisera sig.

 

Vi har inte tagit specifik ställning till detta i partiet, men tycker frågan är klart angelägen. Det är en stor fara när utbildning inte lönar sig och yrket håller på att utarmas. Frågan skulle behöva utredas.
.

 

FRÅGA: Över 99% av Svenska Tandsköterskeförbundets medlemmar är kvinnor. Ingångslönen är väldigt låg samtidigt det råder brist på tandsköterskor, till följd av en generationsväxling och de och de kraftigt växande tandvårdsbehoven. För mansdominerade yrken med motsvarande eller lägre utbildning är lönen ofta 50% högre (eller mer). Är det rimligt? Vad behöver göras?

 

Det är ett generellt problem att kvinnodominerade yrken har lägre löner och status. Därför är det viktigt att höja lönen, statusen och attraktiviteten inom dessa yrken. Det är främst en fråga som hanteras av arbetsmarknadens parter. Vi Socialdemokrater anser att alla som arbetar i välfärden förtjänar att få samhällets respekt, goda arbetsvillkor, bra löner och en pension det som går att leva på.

 

Den svenska arbetsmarknadsmodellen, som Moderaterna står bakom, bygger på att parterna och inte politiken sätter lönerna på arbetsmarknaden. Det vi har dock föreslagit är att alla regioner och kommuner ska ha en långsiktig plan för kompetensutveckling och löneutveckling. Sverige är ett av få europeiska länder som t.ex. inte har obligatorisk fortbildning för vårdens personal. Det är angeläget att alla arbetsgivare arbetar metodiskt med strategier för löneutveckling, kompetensutveckling och fortbildning. Det är avgörande nycklar för att skapa långsiktigt bättre arbetsvillkor och arbetsmiljöer.

 

Det är ett generellt problem att regionerna betalar låga löner och i synnerhet kvinnodominerade yrken har lägre ingångslön. Sverigedemokraterna kämpar hårt för att sjukvården ska tillföras mer resurser, både genom att prioritera detta i statens budget och genom att få regionerna att fokusera på sina kärnuppdrag. Detta borde innebära ett utrymme för bra löner och bra arbetsvillkor, vilket vi ser är nödvändigt för att behålla kompetent personal och möta behovet av tandvård.

 

Lika lön för likvärdigt arbete ska gälla. Vi behöver därför synliggöra och åtgärda strukturella löneskillnader. Vi vill att regeringen utreder nya sätt för att minska lönegapet mellan kvinnor och män och att offentlig sektor går i bräschen för jämställda löner.

Vi vill uppvärdera statusen på kvinnodominerade yrken och förbättra arbetsvillkoren inom offentlig sektor, bland annat genom karriärtjänster och rätt till kompetensutveckling. Centerpartiet har länge drivit på för en trygg och flexibel arbetsrätt. Moderniseringen av arbetsmarknaden och reformering av arbetsrätten som nu genomförs medför att heltid blir norm, för att också undvika att inhyrning av personal blir permanent. Ökad möjlighet att få jobb i växande företag och samtidigt att utbilda sig genom hela livet innebär fler chanser till karriärbyte. Det kan bidra till att motverka könsuppdelningen på arbetsmarknaden.

 

Nej, det är inte rimligt. Lönerna på svensk arbetsmarknad sätts i avtalsförhandlingar mellan fack och arbetsgivare. Vänsterpartiet värnar den svenska kollektivavtalsmodellen. Vi är dock kritiska till att den konkurrensutsatta industrin sätter normen för löneökningstakten genom det s.k. märket. Det gör att löneskillnaderna mellan traditionellt kvinnodominerade yrken och traditionellt mansdominerade yrken inte bara befästs utan också ökar. Detta drabbar bl.a. kvinnor inom den offentliga sektorn, däribland tandsköterskor. Vänsterpartiet ser detta problem och vill göra något åt det. Vi har därför presenterat ett långsiktigt paket för att uppvärdera hela välfärden, som utöver ökad personaltäthet innehåller utrymme för högre löner för stora delar av välfärdsarbetare, med särskilt fokus på de som tjänar minst i traditionellt kvinnodominerade yrken.

 

Vi har en könsuppdelad arbetsmarknad och det återspeglas i osakliga skillnader i lön och arbetsvillkor. Vi behöver säkerställa goda förutsättningar för att uppvärdera kvinnors arbetsliv, ekonomi och ägande.

 

Det är ett stort samhällsproblem att kvinnodominerade yrken systematiskt värderas lägre än mansdominerade yrken. Inom den offentliga sektorn har lönerna för många kvinnodominerade akademikeryrken släpat efter. Utbildningspremien är låg i många yrken där flest kvinnor arbetar, att jämföra med de relativt höga löner som råder i många mansdominerade yrkesgrupper där kraven på utbildningsnivå är lägre. Liberalerna vill bryta detta mönster. Vår politik för karriärtjänster innebär att fler skickliga medarbetare i kvinnodominerade akademikeryrken får högre lön.

 

Nej. Det är absolut inte rimligt med de uppenbara könsskillnaderna och vi anser generellt att kvinnodominerade vårdyrken är alldeles för lågt betalda. Hit hör i hög grad tandsköterskor. Miljöpartiet vill se starkt fokus på jämställdhet när det gäller löner, vilket bör ingå som en viktig fråga i förhandlingssammanhang.
.

 

FRÅGA: Den psykosociala arbetsmiljön för tandsköterskor blir allt hårdare. Enligt folktandvårdens avvikelsestatistik har fall av hot, hat och våld ökat kraftigt de senaste åren. Arbetsmiljöverket har visat att kvinnor drabbas i högre grad än män av arbetsrelaterade problem som kränkande särbehandling och rollkonflikter. Vad vill ni göra åt situationen?

 

Ingen ska bli utsatt för hot, hat eller våld på sin arbetsplats. Arbetsgivaren har ansvar för den fysiska och psykosociala arbetsmiljön för sina medarbetare. Varje tandvårdsklinik bör ha en handlingsplan för hur hot och våld ska förebyggas på arbetsplatsen.

 

Arbetsmiljöverket bör få i uppdrag att ytterligare stärka tillsynen av den psykosociala arbetsmiljön och skärpa sanktionerna mot arbetsgivare inom yrkesgrupper som störst problem, som tyvärr ofta är inom kvinnodominerade kontaktyrken. Vi vill genomföra årliga uppföljningar av det systematiska arbetsmiljöarbetet, både vad gäller psykosocial och fysisk arbetsmiljö, där vård- och omsorgssektorer belyses i särskild ordning. Det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa inom ramen för företagshälsovården bör förstärkas. Vidare vill vi förbättra och effektivisera organiseringen av de regionala skyddsombuden som fyller en viktig funktion. Vi vill också se en översyn av Arbetsmiljöverkets verksamhet för att ytterligare effektivisera dess arbete. Preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott bör fördubblas.

 

Alla former av hot och våld är oacceptabla och ska stävjas med alla medel och vi har framhållit behovet av insatser för att personal ska känna sig trygga på sin arbetsplats. Primärt åligger det arbetsgivaren, oavsett bransch, att säkerställa en god arbetsmiljö åt sina anställda. Handlar det om rena lagbrott (hot och våld) så är det en polisiär fråga och där har vi en mycket ambitiös agenda. Om det krävs skärpt lagstiftning för att komma tillrätta med problematiken så är vi beredda att titta närmare på det och arbeta för att det genomförs.

 

Det är oacceptabelt med alla former av trakasserier och den som utsatts ska kunna lita på att samhället kan erbjuda ett stöd. För att motarbeta hot, hat och sexuella trakasserier i alla delar av samhället vill Centerpartiet att lagstiftningen skärps när det gäller till exempel olaga hot, förolämpning och ofredande. För oss är det självklart att man som arbetsgivare har ett ansvar för att se till så att arbetsplatsen är trygg. Vi uppmuntrar alltid ett långsiktigt tänkande och anser att oseriösa aktörer som utnyttjar regelverk på ett olämpligt sätt inte ska få fortsätta med sin verksamhet.

 

Arbetsmiljöproblem som beror på organisatoriska och sociala faktorer, som kränkande särbehandling, ligger bakom var tredje arbetsskadeanmälan och är den vanligaste orsaken till anmälan om arbetssjukdom bland kvinnor, i synnerhet inom s.k. kontaktyrken inom välfärden. För att komma till rätta med dessa problem vill vi göra flera saker. För det första vill vi tillföra mer resurser till välfärden i syfte att anställa fler och minska arbetsbelastningen. För det andra vill vi ställa högre krav på arbetsgivarna. De arbetsgivare som inte tar sitt arbetsmiljöansvar ska straffas. Nuvarande sanktioner i arbetsmiljölagen bör därför ses över. För det tredje vill vi stärka skyddsombuden genom mer resurser och bättre möjligheter till utbildning, vidareutbildning och fortbildning. För det fjärde vill vi införa en ny lag mot trakasserier i arbetslivet.

 

Kristdemokraterna menar att Arbetsmiljöverket ska få i uppdrag att göra en nationell tillsyn av arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården. Utifrån det ska åtgärder vidtas.

 

Det behöver bli enklare att anonymt anmäla missförhållanden till Arbetsmiljöverket. Vi vill också stärka ledarskapet i hälso- och sjukvården och säkra att chefer tar missförhållanden på allvar, samtidigt som givetvis en chef inte ska kunna veta vem som anmält. Vi vill också stärka polisen med fler kollegor så att hot och hat tas på allvar. I dag hamnar ofta anmälningarna på hög, och utredningsresurserna räcker inte till för att klara upp brotten. Hot, hat och våld är allvarliga brott och behöver behandlas som sådana.

 

Miljöpartiet vill se en nollvision för arbetsrelaterad ohälsa och vi vill även att Arbetsmiljöverket ska kunna utdöma vite för brister i social och organisatorisk arbetsmiljö på på samma sätt som för brister i den fysiska arbetsmiljön. Vad gäller kränkande särbehandling anser vi att en lag bör införas som ger anställda som är utsatta för kränkande särbehandling möjlighet till upprättelse genom juridisk prövning, dels att regeringen behöver utreda behovet av en ombudsman mot kränkande särbehandling.