”Skydda yrkestiteln tandsköterska”

Idag ångrar nästan hälften av alla tandsköterskor sitt yrkesval. De främsta anledningarna är den låga lönen och en hög arbetsbelastning, skriver artikelförfattarna. Bild: Johan Bävman

Debattinlägg .
Idag kan outbildade personer börja i receptionen, gå bredvid en kollega som är tandsköterska för att läras upp och därefter börja jobba i yrket, skriver företrädare för Svenska tandsköterskeförbundet, Unionen, Vision och Privata tandvårdsanställdas samverkansgrupp.

Folktandvården i var tredje region hinner inte med att erbjuda alla barn tandvård, enligt en enkät av Sveriges folktandvårdsförening. Anledningen är personalbrist.En undersökning som Vision har gjort bland tandsköterskor i Region Skåne visar att närmare hälften, 47 procent, ångrar sitt yrkesval. De främsta anledningarna är den låga lönen och en hög arbetsbelastning. Många överväger att lämna yrket, något som riskerar att leda till en ännu större brist på kompetens. Tandsköterskor arbetar med röntgentagning, behandling av egna patienter, sterilisering av instrument och bedövning på patienter. Arbetsuppgifterna kräver specifik kunskap som regleras i strålskyddslagen, journallagen och hygien- och smittskyddslagen.

De flesta tandsköterskor har en 1,5-årig eftergymnasial utbildning. Ändå förekommer det att outbildade personer börjar i receptionen, går bredvid en tandsköterskekollega för att läras upp och därefter börjar jobba i yrket. Det får förstås konsekvenser i form av en osäkerhet kring vad en tandsköterska kan. Vi vill därför att tandsköterskor ska ha en skyddad yrkestitel. Det skulle betyda att bara personer med rätt utbildning och behörighet får använda titeln.

En skyddad titel är viktigt för patienternas säkerhet men också för att höja tandsköterskornas status. Idag värderas deras yrke alltför lågt av arbetsgivare, både offentliga och privata. Därför stöttar vi Facebookgruppen ”Löneuppror tandsköterskor” som nu samlar över 5 000 tandsköterskor över hela landet.

Den genomsnittliga lönen för tandsköterskor i Folktandvården är 24 000 – 26 000 kronor i månaden. Det är lågt jämfört med andra yrkesgrupper som bedöms ha motsvarande utbildningskrav, svårighet när det gäller arbetsuppgifter, ansvar och arbetsförhållanden. Till exempel är det 5 000 kronor lägre än medellönen för den jämförbara yrkesgruppen supporttekniker som arbetar med att ge hjälp över telefon till kunder eller användare som har problem med sina datorer, telefoner eller system – trots att tandsköterskorna ofta har en längre utbildning. Jämför man med gruppen drifttekniker inom it i privat sektor, ett annat yrke som har samma svårighetsgrad, ligger tandsköterskornas medellön omkring 10 000 kronor lägre per månad.

Svenska tandsköterskeförbundet, Unionen och Vision som organiserar landets tandsköterskor kräver att:

  • Tandsköterskor ska ha en skyddad yrkestitel. Det förbättrar patientsäkerheten och säkerställer att tandsköterskor har rätt utbildning och kompetens.
  • Arbetsgivarna uppvärderar yrket. Tandsköterskors arbete är undervärderat i förhållande till utbildning och ansvar.
  • Bättre arbetsmiljö. Arbetsgivarna måste se till att landets tandsköterskor får fler kollegor och därtill satsa på ett aktivt arbetsmiljöarbete. Det gör att fler stannar i yrket.

Våra medlemmar har tröttnat på att få en klapp på axeln istället för en lön som motsvarar deras kompetens och yrkesskicklighet. Arbetsgivare inom den offentliga och privata tandvården och regeringen måste nu inse allvaret och ta ansvar för att uppvärdera yrket – annars riskerar Sverige en ännu allvarligare brist på personal än idag.
.
Skribenterna
Tina Hilding, ordförande i Svenska tandsköterskeförbundet
Martin Linder, förbundsordförande i Unionen
Liza Löfberg, ordförande i Privata tandvårdsanställdas samverkansgrupp
Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision