Socialstyrelsen skriver om . hur mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem. Var fjärde kvinna har någon gång i livet utsatts för våld av en partner eller tidigare partner. Men våldet kan stoppas och utsatta kan få stöd och hjälp, om vi vågar fråga om våldsutsatthet. Här har personal som arbetar i vård och omsorg en viktig roll att fylla.
Våldet består ofta av en kombination av handlingar . Ofta tänker vi på fysiskt våld, men våldet kan också vara psykiskt, sexuellt eller olika former av kontroll. Verbala sexistiska kränkningar, isolering från släkt, vänner och omgivning, ekonomiskt utnyttjande och känslomässig utpressning är alla exempel på våld. Eftersom våldet vanligen äger rum inom hemmets väggar blir det sällan uppmärksammat av utomstående.
Ibland blir våldet så allvarligt att det leder till döden eller innehåller försök till dödligt våld. Det vet Moa Mannheimer, som jobbar med Socialstyrelsens skade- och dödsfallsutredningar.
Utredningarna utreder samhällets skyddsnät runt den som utsatts, för att se vad som behöver förbättras. Moa Mannheimer berättar att bland vuxna hade 49 av 57 brottsoffer varit i kontakt med hälso- och sjukvården inom ett år före brottet.
– Vi ser att våldsutövande mot närstående sällan uppmärksammas inom hälso- och sjukvården och att man inte frågar tillräckligt om våldsutsatthet. Det är tydligt att vården behöver bli ännu bättre på att fråga om våld, säger Moa Mannheimer.
Karin Tegnerud, utbildare i våld i nära relationer på Akademiskt Primärvårdscentrum och kurator på Handens vårdcentral lyfter fram kopplingen mellan våld och ohälsa som viktig kunskap.
– Våldsutsatta patienter söker inte för våldet, utan för andra saker som snarare är symtom av våldet. Det kan handla om stressrelaterade problem, depression, ångest, men även återkommande besök med oklar smärta. Därför är det så viktigt att fråga om våld så att vården kan fokusera på det som skapar ohälsa, säger Karin Tegnerud.
Många som utsätts för våld ser inte sig själva som våldsutsatta. De beskriver kanske inte det de är utsatta för som misshandel, övergrepp eller våldtäkt.
En trygg miljö för patienten ger förutsättningar för ett bra samtal. Att prata i enrum och att ställa direkta, konkreta frågor har visat sig fungera bäst.
Exempel på konkreta frågor för samtal om våld i nära relation:
”Jag undrar lite, är det något som har hänt dig?”
”Har det hänt att du känt dig rädd för någon?”
”Känner du dig trygg där du bor nu?”
”Känner du dig trygg med din partner?”
”Har någon slagit, sparkat, skrämt eller gjort dig illa?”
”Jag ser att du har ett blåmärke på armen, hur fick du det?”
Skapa rätt förutsättningar för att fråga Vill du att din verksamhet ska bli bättre på att fråga om våld? Det handlar såklart inte bara om den enskilda medarbetaren.
Checklista: Vad har ni på plats i din verksamhet?
- Enligt världshälsoorganisationen WHO finns det några viktiga saker som behöver vara på plats.
- Har verksamheten en rutin för hur frågeproceduren går till?
- Har personalen utbildning i hur man frågar om våld?
- Skapar personalen förtroende och ställer frågan till patienten i en trygg miljö?
- Har verksamheten rutiner för vart man kan hänvisa patienten vidare för fortsatt hjälp?
Läs mer: https://www.socialstyrelsen.se/aktuellt/vaga-fraga-vald/
Under Yrkeskonferensen kommer Anna Jinghede att prata mer om hur man som tandsköterska kan och bör bemöta personer som man misstänker har blivit våldsutsatta.