Erja Anttonen är tandsköterska från Norrköping och styrelsemedlem sedan sex år . Hon fick frågan i samband med Yrkeskonferensen i februari.

– Efter att ha pratat med min familj och funderat ett tag svarade jag ja.

Hon tycker att timingen var rätt:

– Som styrelseledamot skulle jag ändå upp till omval. Och jag insåg att jag har tid nu: mina två barn är vuxna, den yngste går ut gymnasiet i vår.

– Och även om jag jobbar heltid på en privatklinik så kan jag, med min chefs goda minne, ta ledigt för resor och uppdrag jag förväntas sköta som ordförande.

Vid sidan av jobbet tränar hon: gymmar, springer, cyklar, åker skidor.

– När jag tränar kopplar jag av. Det gör det lättare att koncentrera mig på andra uppgifter, på jobbet som klinikkoordinator och i min nya roll som STF-ordförande.

– Under tuffa perioder, när problemen hopar sig, händer det att saker faller på plats när jag till exempel är ute och joggar.

En knivig fråga hon får överta som ordförande gäller enandet av förbundet: vilka former det ska ta, hur långt det ska gå och i vilken takt det ska ske.

– Jag vill och kommer helt klart att jobba för samverkan i förbundet.

– Min grundnatur är väldigt positiv. Samtidigt måste man inse att om man har stångats med en fråga väldigt länge och inte kommit någon vart så måste man tänka om och kanske göra på ett annat sätt.

Tiden får ha sin gång, menar Erja.

– Jag är en framåttänkande människa, har väldigt svårt att grotta ner mig i sådant som varit.

– Vi kanske får ta mindre steg. Men att vi jobbar på att utvecklas och gå vidare, det är självklart. Ska vi få nya medlemmar måste en förändring till.

Alla sektioner var med på Representantskapet. Erja tyckte att stämningen var positiv, att vi-känslan ökat:

– Det kändes att vi närmat oss varandra. Flera ordföranden gratulerade mig och önskade lycka till. Och vi hade en väldigt bra diskussion kring förändringsarbetet.

– Många bra saker kom fram. Det ger mig en enorm glädje att jobba vidare med dem. En riktig energikick faktiskt, jag känner mig nästan lite euforisk…

En viktig sak för Erja är att vara synlig som ordförande för STF.

– Det är så jag uppfattar min roll: att synas i olika sammanhang, möta medlemmar, prata med dem, fånga upp åsikter och få fler att vilja gå med i vårt förbund.

– Jag brukar hävda att om vi medlemmar lyckas värva varsin ny medlem så ökar antalet med 100 procent, då blir vi dubbelt så stora.

Hon berättar att flera på RS gillade styrelsens powerpoint-presentation.

– De ville låna den för att visa på sektionsmöten. Nej, sa vi i styrelsen. Men föreslog att jag istället kan komma ut och presentera den. På så vis skulle jag få direktkontakt med fler medlemmar. Många vet ju inte vem jag är.

Yrkeskonferensen och Riksstämman ser hon som de viktigaste tillfällena att träffa medlemmar. Men hon är också öppen för att, i mån av tid, ställa upp vid olika lokala möten och arrangemang.

Sedan i höstas har det strömmat till ett par hundra nya medlemmar, vilket förstås glädjer henne:

– Min förhoppning är ju att alltfler ska förstå fördelarna av att vara med i sitt yrkesförbund. Ju fler vi blir, ju starkare blir vi och desto mer kan vi påverka. Både när det gäller utbildningsfrågor och politiska beslut.

Vi kan även jobba mer aktivt för att få till en eventuell skyddad titel för tandsköterskorna.

ERJA ANTTONEN

 

Ålder: 52

Familj: Två söner, 19 och 22. Sambo med Magnus.

Uppväxt: Född i finska Rovaniemi, bott i Norrköping sedan 10 månaders ålder.

Jobb: Tandsköterska sedan 1988, suttit i STF-styrelsen sedan 2011.

Fritid: Tränar mycket, har åkt Vasaloppet, löpt Tjejmilen, cyklat Halvvättern.

Aktuell: Ny ordförande för Svenska Tandsköterskeförbundet.