Nyligen presenterades Socialstyrelsens årliga rapport om tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvården och i tandvården. Den visar bland annat på stora skillnader över landet.

Det finns exempelvis dubbelt så hög andel undersköterskor i Kalmar, 22,9 per 1000 invånare, som i Stockholm, 11 per 1000 invånare. Och det är betydligt högre läkartäthet i Uppsala och Västerbotten, medan Norrbotten har lägst andel läkare. Lägst andel sjuksköterskor och vårdbiträden hittar man i Stockholm, medan högst andel finns i Västerbotten respektive Västernorrland.

– Faktorer som var lärosätena ligger ha betydelse för statistiken. Men sett ur ett generellt perspektiv är läkartillgången bättre i storstadslänen medan den ligger lägre i län med minskande befolkning, sämre hälsa och fler äldre. Det omvända gäller för undersköterskor och vårdbiträden – här är tillgången betydligt högre i många av de mer glesbefolkade länen, säger Åsa Olsson, utredare på Socialstyrelsen.

Tillgången till personal är tillsammans med faktorer som befolkningsutveckling, vårdkonsumtion, befolkningens allmänhälsa, vårdens infrastruktur samt utbildning sådant som har betydelse för regionernas förutsättningar att erbjuda vård. Faktorerna, som Socialstyrelsen nu kartlagt, kan utgöra stöd för beräkningar inom regionerna och kommunerna.

– Eftersom personalresurserna är begränsade är det viktigt att använda dem på ett sätt som ger bästa möjliga patientnytta. Tanken med den sammanställning vi nu gjort är därför att den ska utgöra en resurs- och kapacitetskarta för hälso- och sjukvårdens aktörer, för att ge en helhetsbild och möjlighet att hitta nya lösningar i samarbete, säger Mattias Fredricson, avdelningschef på Socialstyrelsen.

Olika vårdtider, vårdbesök och väntetider

Socialstyrelsens rapport visar också att det finns skillnader i konsumtion av vård mellan länen. Vårdtiden i specialistvården varierade exempelvis 2022, där Gotland, Blekinge och Stockholm hade högst andel vårddagar. Lägst hade Halland och Östergötland. Tittar man på antalet vårdbesök till specialistvården gjorde stockholmarna cirka 1 900 besök per 1000 invånare, mer än dubbelt så många som de i Västra Götaland, med 900 besök.

– Det här är också viktiga faktorer att ta hänsyn till när man ser över kompetensförsörjningen inom vården. Även skillnader i väntetider behöver beaktas, 2023 väntade man exempelvis längre i Västerbotten och Örebro på operation eller åtgärd jämfört med i Stockholm, Halland och Uppsala, säger Åsa Olsson.

Hälso- och sjukvården förväntas utvecklas mycket under de kommande åren, men samtidigt kommer vårdbehov och vårdkonsumtion att öka. Socialstyrelsen har i rapporten gjort beräkningar som visar att om vårdkonsumtionen i specialistvården skulle vara likadan 2042, som 2022 så skulle vårdtiden öka med cirka 23 procent och antalet besök med 13 procent.

– Framförallt beror det på att andelen 60 år och äldre beräknas öka. Fler beräknas också vara ensamma vilket gör att hälsan och möjligheten till anhörigstöd påverkas, säger Mattias Fredricson.

– Våra prognoser visar att det kan vara svårt för hälso- och sjukvården och tandvården att möta framtida vårdbehov med dagens arbetssätt. Det betyder att det inte bara handlar om att hitta personal – utan understryker behovet av att löpande utveckla nya arbetssätt.

Regioner och kommuner uppger brist på sjuksköterskor

Rapporten innehåller också en övergripande genomlysning av sysselsättningen i de olika legitimationsyrkena. Data från SCB visar att en majoritet av regionerna uppger stor brist på sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, röntgensjuksköterskor och tandhygienister. Även i kommunerna uppger man brist på främst sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor.

Dessutom är intresset för utbildning fortsatt lågt inom flera vårdyrken. Elva av de totalt 22 legitimationsyrkena hade 2023 två sökande eller färre till varje studieplats. Bara tre har ett högt söktryck – utbildningarna till psykolog, läkare och tandläkare.

– Att öka intresset bland unga att arbeta inom vården och tandvården är en central framtidsfråga för välfärden, säger Mattias Fredricson.

Fakta 

• År 2021 utgjorde hälso- och sjukvården 11,3 procent av BNP. Sverige var bland de 8 OECD-länder som hade högst utgifter i relation till BNP.
• Sverige placerar sig på 10:e plats över tillgången på läkare per 1000 invånare jämfört med andra OECD-länder, samt på 12:e plats över tillgången på sjuksköterskor per 1000 invånare.
• År 2021 var cirka 244 000 legitimerade sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården, varav kvinnor utgjorde knappt 80 procent.
• Hälso- och sjukvårdens infrastruktur är framförallt koncentrerad till områden med högre befolkningstäthet, som storstadskommuner och blandade kommuner. 2021 var 53 procent av den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen koncentrerad till storstadslänen.