Vi har alla mött dem, . i ett eller annat sammanhang. Om inte via arbetet, så helt säkert privat. De är inte många till antalet, men de är tids- och energikrävande och kan ha en nedbrytande effekt på sina offer. Rättshaverister kan vara ett stort problem för personal inom vårdyrken. Psykoterapeuten Jakob Carlander kommer under Yrkeskonferensen i februari att förklara vad det är som triggar deras beteende och ge sina bästa tips på hur man i sin roll som tandsköterska ska bemöta dem.
Jakob Carlander har arbetat länge inom psykiatrin och har bedrivit egen mottagning sedan 2000. Intresset för offentlig verksamhet, så som exempelvis vård och skola har alltid varit stort och han har därigenom handlett mycket personal. Det är under dessa handledningsmöten som han förstått att många brottas med krävande patienter, patienter som aldrig är nöjda utan kräver en ökad uppmärksamhet och som alltid ska ha rätt. Han började se ett gemensamt mönster bland denna ”problemgrupp”, de hade alla ett rättshaveristiskt beteende.
Patienterna som Jakob förstod var en stor belastning för de personer han handledde inom vården hade alla liknande beteendemönster.
– De är ofta väldigt kritiska, upprörda, anklagar personalen för felbehandlingar, återkommer i ärendet gång på gång, hotar om att anmäla och skriver gärna om det på Sociala Medier. De vill ha upprättelse och har ett missnöje som inte låter sig stillas oavsett hur tillmötesgående man än är som personal, säger Jakob Carlander.
– De har ofta ett kränkande sätt att kommunicera, vilket gör att man som personal kan bli väldigt osäker, ensam och utsatt.
Ett vanligt problem är att man alltför länge försöker göra dem nöjda, men det resulterar bara i att problemet eskalerar.
– Vårdarbete handlar om att ta hand om patienten, inte om att göra patienten nöjd, menar Jakob Carlander.
De är inte många, 1 på 100 har detta problem, men kan uppta 30% av arbetets resurser och tid och skapar en stark känsla av obehag i arbetet, vilket gör att det blir en arbetsmiljöfråga.
Jakob Carlander menar att det kan handla om psykiskt störda personer, men en del har endast ett inslag av psykisk ohälsa och syns ofta inte i andra sammanhang, vilket gör att det de skriver på Sociala medier kan få uppfattas som korrekt. En gemensam nämnare är att de har svårt att se hur andra betraktar en och kan inte sätta sig in i hur andra har det eller uppfattar situationen. De har som mål att ta din integritet ifrån dig, de vill vinna till varje pris och på så sätt ha makt.
Under Yrkeskonferensen kommer Jakob även prata om stalking. Det finns nämligen en risk att denna kategori av patienter blir efterhängsna. De kan ställa mycket privata frågor, samla på sig information om personalen och kan även höra av sig privat. De kan ifrågasätta kompetens på ett hotfullt, men ej olagligt sätt, vilket gör det svårt att komma tillrätta med.
Tips
• Ge dem så lite uppmärksamhet som möjligt
• Besvara aldrig det de skriver på Sociala Medier
• Var vänlig men distansfull. Att ge dessa personer utrymme kommer bara göra att deras beteende eskalerar.
• Var kort, tydlig, saklig, korrekt, ha en god ton, gå inte krav till mötes som ligger utanför uppdraget.
• Lägg band på din trevlighet. Kom ihåg att vårdyrket inte är ett serviceyrke. Svalkande likgiltighet betyder att vara lite likgiltig inför den andres missnöje. Var inte kylig, men sval.
• Det är viktigt att våga avsluta besöket om tonen är för hård. Våga upprätthålla gränser. Kom ihåg att vårdarbete inte är att göra människor nöjda, det är att ta hand patienten.
• Din arbetsgivare har ett ansvar för din arbetsmiljö. Det är din arbetsgivares skyldighet att se till du inte behöver möta den här personen och om anmälan ska göras är det arbetsgivarens uppgift.
Jakob Carlander föreläser under Yrkeskonferensen, 11-12 februari 2027.