Hoppa till innehåll

Sara slutade snusa – nu vill hon hjälpa andra

  • 4 min läsning
Under föreläsningen tar hon upp snusets och det vita snusets påverkan, arbetet bakom filmerna och hur tandvårdspersonal kan möta patienter på ett sätt som motiverar i stället för att skuldbelägga.

Tandläkaren Sara Rangmar . är en av föreläsarna på Yrkeskonferensen 2027. Där berättar hon om sin egen resa från ett nästan 20 år långt snusberoende till ett snusfritt liv, och ger tandsköterskor inspiration till hur patienter kan stöttas att sluta utan att samtalet blir tjatigt eller dömande.

Alla som arbetar inom tandvården vet att nikotin är beroendeframkallande och att snus kan påverka både munhälsan och den allmänna hälsan. Trots sin yrkeskunskap snusade Sara stora delar av sin vakna tid. När hon fick frågan om att vara ansiktet utåt för Folktandvårdens kampanj om att sluta snusa tackade hon till slut ja.

– I dag är jag snusfri. Och jag ångrar inte en sekund att jag slutade. Men vägen dit var betydligt tuffare än jag hade kunnat föreställa mig, säger hon.

Sara har arbetat som tandläkare inom Folktandvården sedan 1996 och har undervisat på tandläkarprogrammet i Göteborg under många år. I dag är hon bland annat klinikchef inom Folktandvården i Göteborg och sakkunnig i asyl- och flyktingfrågor.

Snuset tog allt större plats

För Sara började det med att hon ville sluta röka. På en väns inrådan provade hon snus och vande sig snabbt.

– Jag tyckte att det gjorde mig både pigg och avslappnad.

Med tiden ökade konsumtionen till fyra eller fem dosor i veckan. Hon hade snus inne nästan hela den vakna tiden och gick så småningom över till ett starkare vitt snus för att få samma effekt.

Som tandläkare kunde hon själv se förändringarna i munnen.

– Jag tittade under min egen läpp där jag alltid lade snuset. Jag kunde se blottade rotytor och tandköttet var inflammerat. Det var läbbigt att se på.

Hon började lägga snuset på en annan plats, men slutade inte. Först när Folktandvårdens kommunikatör frågade om hon ville medverka i en filmserie under arbetsnamnet ”Sara slutar snusa” blev beslutet svårt att skjuta framför sig.

– Jag svarade inte på flera veckor. Jag var osäker på om jag skulle klara det.

Samtidigt hade hon tröttnat på beroendet, abstinensen och behovet av att alltid ha snus till hands. Till slut tackade hon ja. I januari 2026 inleddes försöket, med stöd av hälsocoachen Agnes.

– Jag hade framför allt fokuserat på munhälsan. Agnes hjälpte mig att förstå vad som händer i hjärnan när man slutar med nikotin och vilka utmaningar som väntar. Hon förstod att jag behövde fakta för att bli motiverad.

Tuffare än väntat

En del av strategin var att använda nikotinplåster. Sara trodde att de skulle vara tillräckliga, men abstinensen blev betydligt svårare än hon hade räknat med. De första två veckorna var värst, och först sex till åtta veckor efter att hon även slutat med plåstren började hon må bättre.

Saltlakrits, starkt kaffe, promenader och djupa andetag blev hjälpmedel när suget kom. Godis fick också tillfälligt en större plats i vardagen, men även det suget har senare avtagit.

För Sara var den viktigaste förutsättningen att hon verkligen ville sluta. I dag längtar hon inte efter snus och har fått ett nytt perspektiv på den energi och glädje som hon tidigare förknippade med nikotinet.

– Jag trodde att jag blev piggare och gladare av att snusa. Men så är det inte. Jag är lika glad nu, till och med gladare. Och i dag tänker jag att det är en mer genuin glädje.

Resan blev en filmserie

Hela processen har dokumenterats i tio filmer där tittarna får följa Saras väg från aktiv snusare till snusfri tandläkare. Filmerna kombinerar fakta och praktiska tips med humor.

– I den första filmen ser jag ut som ett vrak. Jag är lite speedad och har sjuk abstinens. Det finns också en film när jag visslar, något jag inte kunnat göra på 20 år!

Responsen har varit stor. Sara har tipsat patienter om filmerna och även inspirerat en kollega att sluta. Kampanjens styrka är att den inte framställer vägen ur beroendet som enkel.

– Man ska inte underskatta att det är svårt. Men det är helt klart värt det, för hälsan, måendet och ekonomin.

Erfarenheten har också gett Sara en större förståelse för patienter som vill sluta men inte lyckas. Under föreläsningen tar hon upp snusets och det vita snusets påverkan, arbetet bakom filmerna och hur tandvårdspersonal kan möta patienter på ett sätt som motiverar i stället för att skuldbelägga.

För tandsköterskor, som ofta har en nära och återkommande kontakt med patienterna, kan ett lyhört samtal göra stor skillnad. Saras egen resa visar både hur starkt beroendet kan vara och hur viktigt det är att stödet utgår från människan bakom snusvanan.

– Det är inte bra att snusa, helt enkelt. Äta behöver man göra, men man behöver inte snusa.

Lyssna till Sara Rangmars föreläsning, den 12 februari, klockan 11.25 – 11.55

Dela artikeln