Framför allt är det just kopplingen mellan parodontit – tandlossning – och allmän sjukdom som varit i forskarnas fokus. Den inflammation som uppstår i tandköttsfickor tros vara boven i dramat, eftersom bakterier och andra smittoämnen kan sprida sig därifrån på olika sätt. Många forskningsstudier har visat just på samband mellan tandlossningssjukdom och exempelvis sjukdomar i lungor, hjärta-kärl och leder, men det går inte säga att parodontit är orsak till andra sjukdomar.

­– Nej, den typen av studier går inte att genomföra. Man kan inte prova att behandla en grupp för parodontit under kanske 20 år och samtidigt inte behandla en kontrollgrupp, säger Björn Klinge.

Han är senior professor i parodontologi vid Malmö universitet och har en gedigen forskarkarriär i bagaget. Björn Klinge understryker att även om forskarna inte kan slå fast ett orsakssamband, så pekar allt ifrån rena labbstudier och djurstudier till kohortstudier i riktning mot att dålig munhälsa är en möjlig orsak.

­– Det är inte enda orsaken, men en bidragande faktor till att förvärra vissa sjukdomar. Munhälsa är också eftersatt som orsak i hälsoprofessionernas allmänna medvetande. Den allmänna hälso- och sjukvården börjar långsamt förstå att munnen tillhör kroppen.

Björn Klinge berättar att studier till exempel har kunnat visa att det finns ett tvåvägsförhållande mellan diabetes och parodontit, alltså att diabetes förvärrar parodontit och att parodontit kan leda till svårare diabetes.

– Om man behandlar parodontit hos individer med diabetes så stabiliseras blodglukosnivåerna. Parodontit har alltså betydelse, men det är svårt att säga hur stor den betydelsen är i förhållande till andra orsaker.

Hur tror då forskarna att problem i munnen kan påverka sjukdom i kroppen? Om patienten har allvarlig tandlossning med fördjupade tandfickor finns det mikroskopiska inflammerade sår. De kan sprida bakterier och inflammationsämnen av olika slag direkt ut i blodbanan. Om man går runt med sådana mikrosår i tandköttsfickor blir det en belastning på kroppen dygnet runt, året om, förklarar Björn Klinge.

– Det är en ständigt förnyad reservoar av bakterier som läcker, vilket kan skapa eller förvärra pågående inflammationer i kroppen.

Bakterierna kan också aspireras – andas in – ner i lungorna och förvärra lungsjukdom. Nyligen har det kommit forskningsresultat som visar att parodontit har samband med överdödlighet i covid-19. Tidigare studier har också visat överdödlighet hos intuberade patienter med lunginflammation och samtidig parodontit. Där jämfördes två grupper som fick normal respektive intensifierad hjälp med sin munhygien.

De flesta studier inom kopplingen munhälsa – annan sjukdom har gjorts på hjärt-kärlsjukdom. En av dessa, som fått stor uppmärksamhet, är den svenska PAROKRANK*. Där jämfördes 805 personer som fått sin första hjärtinfarkt med 805 friska personer i en kontrollgrupp. Det visade sig att samtidig parodontit gav en 30 procent större risk att få hjärtinfarkt, efter att man räknat bort andra kända riskfaktorer. En uppföljning efter åtta år visar att de som har parodontit även löper större risk att få en ny infarkt.

– Andra studier visar att bakterierna påverkar endotelceller på insidan av artärernas yta så att bakterierna kan få fäste där, säger Björn Klinge.

I en färsk svensk studie där forskare ekolodade halspulsådern och kunde hitta tidiga tecken på åderförfettning, såg de ett tydligt samband med parodontit. Vid panoramaröntgen kan tandläkare som granskar bilderna i detalj att se åderförkalkning av halspulsådern.

Ytterligare studier har funnit kopplingar mellan tandlossning och demenssjukdom. Där är orsakssambandet ännu mer komplicerat, men ett exempel är att det i hjärnan hos Alzheimerpatienter finns infektiösa plack med bakterier som lyckas lura sig förbi blod-hjärn-barriären. Forskarna tror att bakterier från munnen kan bidra till dessa plack. Även reumatoid artrit (RA) tros kunna bli sämre när bakterier från inflammerade tandfickor sprider sig till lederna.

Forskningsresultaten ovan är bara axplock. Det senaste decenniet har intresset för sjukdomars samband med munhälsa exploderat. Ett skäl är att patientgruppen som tandvården möter ser mycket annorlunda ut än i slutet av 1900-talet: människor är äldre, de har fler tänder kvar, de har större samsjuklighet och oftare fetma. Björn Klinge säger att det är fantastiskt att vi i Sverige högt upp i åren har kvar så många tänder.

­– För bara 30 år sedan hade två tredjedelar av alla som var mellan 75 och 80 år gamla helprotes. Nu är det någon enstaka procent. Det är en paradox att när vi i tandvården har blivit så väldigt duktiga på att hjälpa folk att behålla sina tänder och att få bra implantat, så leder det till svårigheter för människor att hålla rent när de kommit upp i högre ålder.

Vad är då tandsköterskans roll i allt detta? Björn Klinge anser att det är viktigt för tandsköterskor att hålla sig uppdaterade kring forskningsrön, eftersom det ofta är de som får svara på patientens frågor.

– När tandläkaren är färdig och reser sig är det tandsköterskan, antingen i rummet eller i receptionen, som får svara på undringar från patienten: ”Jag läste (hörde, såg) att inflammation i munnen kan påverka min diabetes, vad tror du?” Då är det viktigt att kunna ge ett sakligt svar, och inte släta över med att det inte är så allvarligt med några hål och en tappad tand.

Björn Klinge lyfter också fram att patienter ofta svarar ”fullt frisk” vid en hälsodeklaration.

– Men om man har tandlossning är man inte fullt frisk. Följ upp anamnesen: har patienten diabetes? Fråga om han eller hon kollat sitt blodsocker? Patienter brukar i regel veta själva om de har hjärt-kärl-sjukdom, men när det kommer in en patient med grav tandlossningssjukdom finns risk för en tidigare oupptäckt diabetes, eller prediabetes. Det är viktigt för tandsköterskor att känna till.